Skapa träningstid

Träningstid är inget vi får – det är något vi skapar

”Jag hade gärna tränat, men hinner verkligen inte”.
Låter det bekant? Då är det här texten för dig.

Visst, ibland tillåter livspusslet inte all fysisk aktivitet vi önskar – men oftast bottnar våra uteblivna svettfester i så skeva prioriteringar att arkitekten bakom lutande tornet i Pisa’s ögonmått framstår som lodrät perfektion.

Disclaimer!
Innan alla småbarnsföräldrar, arbetsnarkomaner och radikala mjölksyremotståndare börjar näthata behöver en sak förtydligas. Dessa rader skall aldrig förväxlas med en sömnig takedown piece. Tvärtom. Om jag kan finna träningstid – ja, då kan även du finna detsamma.

 

Vi håller det enkelt

Alla tilldelas lika mycket tid. 24 timmar, sen börjar livskarusellen om.
Så, hur kommer det sig att vissa lyckas frigöra tillräckligt stora mängder, av denna bristvara, för att hinna forma kroppen till något som ser castat ut från den grekiska mytologin – samtidigt som andra mest ser ut att hinna äta souvlaki och moussaka?

Jo, skillnaden återfinns i hur vi viger- och prioriterar våra timmar. Beteenden som kan ändras först efter vi hittar vårt mytomspunna ”varför”.

 

”Disciplin is doing what you hate to do, but do it like you love it”

                – Mike Tyson

 

En sak kan alla enas om, träningshataren som endorfintorsken.
Träning, i alla dess former, kommer alltid göra ondare än soffans schäslong och streamingjättarnas utbud. Orättvist, men sant.

Men, genom att högaktat bordlägga den sista dödssynden, för att istället våga möta flåsiga pulstoppar och skakande muskler kommer kroppen tacka dig väsentligt mycket längre än valfri binge-serie någonsin kan sträcka sig.

 

Men tillbaka till ”varför”

Varför bör vi viga livets snabbt nedsinglande tetrisbitar till fysisk aktivitet?

Svaret är lika enkelt som komplext.
Faktum är nämligen att fysiska aktivitet kommer förbättra oss som individer – på flera plan än många vågat drömma om.

Mensa-smarta hjärnforskare, überintelligenta idrottsprofessorer och partiska träningstokar menar att minuterna vi viger åt fysisk aktivitet formar såväl vår kropp- som hjärna på sätt väldigt få (om ens några) yttre stimulanser kan.

 Men hej, vem är jag att lajva brunbränd solariedoktor. Nedanstående siffror är saxade från några av världens ledande forskningsteam.

Så mycket sänker återkommande fysisk aktivitet riskerna för:

 ✅ Hjärt- och kärlsjukdomar (en av Sveriges vanligaste dödsorsaker), upp till 50 %

✅ Diabetes typ 2 (cirka 500 000 svenskar beräknas ligga inom riskmarginalerna för att utveckla), upp till 40 %

✅ Stroke, 11-22 %

✅ Depression, upp till 40%

✅ Bröstcancer, 20-30 %

✅ Parkinsons, 20-30 %

 Så, förutom träningens estetiska- och funktionella vinningar visar statistiken att vår rörelse även bidrar med såväl längre- som friskare liv. En insikt som förhoppningsvis får veckans ackumulerade burpeesmängd att kännas aningen viktigare.

 Tidsnöd?

Döljer sig fortfarande kalenderns lediga luckor?
Oroa dig inte, låt oss måla med breda penseldrag.

Om genomsnittsnatten motsvarar sju timmars sömn, karriären nio timmars arbete och livets logistikmeck cirka 90 minuter kvarstår fortfarande (dagligen!) 3,5 timmars socialt häng, 90 minuters Netflix-mys och 90 minuters – just det, träning!

Så, hen som hinner addera träning till livet har alltså inte uppfunnit en evighetsmaskin. Här handlar pusslandet om smarta val och kloka prioriteringar, långt bortom magiska formler, genialiska drag och genvägar.

Text skriven av: Thomas Skoglund, Journalist och personlig tränare